• Kunskap
  • Erfarenhet
  • Kvalitet

Konsekvenser av elolyckor

Om vi förstod konsekvenserna av en elolycka bättre, då skulle vi mest största sannolikhet känna oss mer motiverade att undvika dessa situationer. Det som står på spel här, det är ditt liv.

Trots att vi i branschen kontinuerligt går utbildningar i hur vi ska arbeta säkert med el så sker det olyckor. Vad vi kan se utifrån Elsäkerhetsverkets årliga rapport för elolyckor så är arbetsfel en orsak som sticker ut bland yrkespersoner och den vanligaste skadan är just strömgenomgång.

Strömmens väg
Det finns ett vanligt missförstånd kring strömmens väg genom kroppen. Det verkar som om det råder en uppfattning om att strömmen tar den närmsta vägen, har du hört det någon gång?
Mer korrekt är att säga att strömmen tar alla vägar den kan ta, precis allihop.

Många dras med en uppfattning om att en strömgenomgång från höger hand till höger ben inte skulle utgöra någon risk för hjärtskada eller arytmi, vilket alltså är felaktigt.

Kroppens vävnader
Kroppens olika vävnader har olika elektriska egenskaper. Därför kommer de olika vävnaderna få olika konsekvenser av strömgenomgången. Vävnadens resistans blir delvis avgörande för den energi som ska absorberas vid en strömgenomgång. De mer resistanta vävnaderna, som skelettet, kommer alltså att upphettas mer än övrig vävnad.

Hjärtat
Vårt hjärta är ett fantastiskt organ men det är inte konstruerat för att tåla strömgenomgångar.

Dels är hjärtat en muskel, och som med övriga muskler finns risk för att vävnaden svullnar vid strömgenomgångar. Men hjärtat är även ett synkroniserat urverk. Varje hålrum i hjärtat utgör i sig själv en pump och för att dessa ska kunna pumpa blodet runt i kroppen samt till lungorna så krävs att de arbetar i en särskild sekvens. Störs denna sekvens riskerar vi att blodet helt enkelt inte cirkulerar effektivt, eller inte alls.

Vid sök av vård efter en strömgenomgång rekommenderas det därför att det tas ett EKG för att kontrollera att hjärtats rytm inte blivit påverkad, om strömmen befarats passera hjärtat i betydande omfattning.

Muskelvävnad
Som tidigare nämnts så orsakar strömgenomgångar i muskelvävnaden en svullnad. Svullnaden i sig behöver inte vara ett så stort bekymmer då våra muskler har en otrolig förmåga att återhämta sig. Det som dock kan vara ett problem är att samma svullnad orsakar en tilltäppning av blodkärlen som försörjer muskeln med blod.

Utan syresättning av vävnaden så börjar den sakteligen sönderfalla, så kallat komparementsyndrom. Detta riskerar i sig en förtvining av muskulaturen, men det orsakar också att muskeln börjar fälla ut restprodukter av sönderfallet. Just denna restprodukt har en otäck påverkan när den sedan kommer ut i blodet och slutligen hamnar i kroppens reningsverk, njurarna. Effekten av för höga halter av så kalla myoglobin kan alltså leda till njursvikt och då flera dagar efter incidenten. Av bland annat denna anledning ska det i regel tas ett blodprov då du uppsökt vård efter en strömgenomgång.

Både svullen muskulatur och njursvikt finns det framgångsrika metoder för att hantera.

Nervsystemet
Nervsystemetets enskilda nervceller består av en cellkärna med ingående trådar, så kallade dendriter [Latin trädgren], samt en utgående Axon [Latin axel]. Längs med nervcellens Axon sker den överföring inom nervcellen som vi brukar hänvisa till när vi säger att nervsystemet är elektriskt. De här Axonerna är enbart 0,1-20 mikrometer tjocka i diameter och av delvis ledande vävnad. Med detta så kan man snabbt räkna ut att strömmar på några milliampere lätt kan bränna av dessa förbindelser. Och det är också precis vad som händer.

Framförallt är det kroppens autonoma delar av nervsystemet som påverkas, det vill säga de delar av nervsystemet som ser till att vi får gåshud när vi fryser, att porerna öppnar sig så vi kan svettas och på så sätt kyla av oss när vi är varma.

Med förstörda nervförbindelser återstår alltså att så simpla saker som svettning inte fungerar som det är avsett. Givetvis finns också risk för känselbortfall och domningar.

Nervskador som uppstått efter en strömgenomgång är i regel inte något som går att behandla effektivt. Men det kan vara viktigt att få detta undersökt för att i framtiden ha sammanhanget dokumenterat.

Blodet
Så, det räcker här va?
  • Hjärtat kan stanna
  • Njurarna braka ihop
  • Musklerna kan förtvina.
Men vi är faktiskt inte riktigt färdiga än. En för branschen ganska okänd risk efter strömgenomgångar är den om proppar.

I vårt blod har vi huvudsakligen 4 komponenter. Vi har blodplasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Blodplättarna har till uppgift att få vårt blod att levra sig när vi får en blödning. Men den gör sig bäst när blodet riskerar att lämna blodomloppet, inte när blodet fortfarande är där det ska vara.

En effekt av strömgenomgångar i blodet är dock just att de här blodplättarna alltså börjar levra sig. De poppar upp som små popcorn och fortsätter fara runt i kroppen tills de till slut hamnar i ett kapillär som är så tunt att det sätter sig på kapillärväggen. Var i kroppen detta sker går inte riktigt att veta i förväg. Men en sådan här blodplätt är ingen fara. Problemet uppstår när det kommer fler för de klumpar nämligen ihop sig. Till slut riskerar vi alltså att utveckla en propp. Detta är ytterligare ett skäl till varför det rekommenderas att blodprov tas vid sök av vård efter en strömgenomgång.

 

Avslutningsvis
Efter att ha begrundat texten ovan hoppas vi att du som läst reflekterar vilka konsekvenser det kan få för dig om du drabbas av en strömgenomgång. Så avbryt ditt arbete om du ser att risken för strömgenomgång inte är behandlad med motivet att du bryr dig om dig själv och de personer som litar på att du ska komma hem efter dagens arbete. Så avslutningsvis:

  • Arbeta korrekt. följ de regler som är satta på plats för att skydda dig i ditt arbete och använd korrekt skyddsutrustning. Uppmana dina kollegor att göra detsamma.
  • Om du känner dig otrygg vid arbete med risk för elektrisk fara ska du påtala detta för din arbetsgivare så att ni tillsammans kan planera de utbildningar som krävs för att du ska kunna arbeta säkert, exempelvis: "Skötsel av elanläggningar – SS-EN 50110-1" eller "ESA"

Denna text är en förkortad version av "konsekvenser av elolyckor" av Michell Andersson.

Läs hela dokumentet här


Kontakta oss om ni vill ha hjälp med hur ni kan minimera risken för elolyckor med våra produkter.

Kontaktperson

Lars Påhlsson
Försäljning
070 - 216 20 40
08 - 680 11 80
Skicka e-post

Kontaktperson

Magnus Eriksson
Försäljning
070 - 318 86 63
08 - 680 11 65
Skicka e-post

Relaterade kurser och webinar

Relaterade artiklar från kunskapsbanken

Relaterade produkter

Mer från kunskapsbanken

Fler spännande kategorier